Vi planerade allt. In i minsta detalj. Band alla de rätta flugorna. Markerade ut ställen på kartan. Gjorde reservplaner. Kollade tekniker på Youtube. Allt var perfekt när vi satte oss i bilen. Här skulle fiskas harr. Massor av harr.

Efter en snabb enkel på Bar Italia var stämningen i bilen på topp. Milen avverkades i snabb takt och efter en hamburgare bland sänkta 240:or och Impalas på torget i Torsby fick vi äntligen se den. Klarälven. Mörk och hemlighetsfull, sakta flytandes söderut. Två ögon på vägen och fyra på älven; “kolla där, och där och där!”. Det vakade tamejfan överallt. Det här skulle kunna bli fantastiskt.

Vi svängde in på en grusplan full med lastbilar, hjullastare och bildelar. Vi gick ur bilen och möttes av en gammal bekant, Olle Arnesson, fyrfaldig världsmästare i rallycross. “Skull’ ni ha en riktig fiskebil? Han står hä’ bak.” Med krycka ledde han oss till en genomrostig Mercedes Geländewagen som han köpt från Afrika nån gång för länge sedan. Den startade på första försöket och vi rullade vidare mot stugan.

Senare på eftermiddagen drog vi på oss vadarna och gav oss av till den första markeringen på kartan, Sundhultsbron. Ett lättåtkomligt ställe vi hört skulle vara bra. Beckman hade kontakt med några småfiskar men annars var det helt dött. Vi satte vår nya bil på prov och gasade upp till Näcksjön, en större sjö med öring och röding. Men ingen aktivitet där heller. Vi kollade ett par ställen till innan vi återvände till stugan.

På lördagen gick vi upp tidigt och fiskade på alla ställen vi kände till. Beckman fick tre småharrar strax nedanför Klarabro men annars var det helt dött överallt. Vi provade det mesta; klinkhammer, superpuppa, e12, red tag, haröra, flygmyra, geting, harkrank, streaking caddis… Inget funkade. Det enda större vi fick kroka av var Orrbeck. Han lyckades smacka fast en klinkhammer i örat. Med hulling och allt. Närmsta vårdcentral låg i Torsby så vi bestämde oss för att operera ut den själva. Och det gör man väl med en tång?

Den natten sov vi inte lika bra. Orrbeck för sitt onda öra och Westler för skräcken för att kanske inte få någon har på hela helgen. Beckman hade ju redan fått sin första men Westler och Orrbeck var fortfarande harrlösa.

Söndagen tillbringades i Kärrbackstrand. Orrbeck bröt spötoppen och Westler fick upp fyra öringbäbisar och tappade en pytteliten harr. Klockan två avbröt vi och fiaskot var ett faktum. Visst vi hade jättetrevligt, vädret var ganska okej och boendet på Mattestorp var fantastiskt. Men vi åkte dit för att fiska massor av harr. Och det gick verkligen åt skogen.