Archives: Sea

Fluga mot spinn. Vadare mot flytoverall. Vädret var definitivt på spinnfiskets sida. Åtta sekundmeter pålandsvind och regnskvätt. Men däremot var det flugfisket som hade hemmaplan.

Lerhamn är en mysig liten by mellan Höganäs och Mölle. Vi parkerade på Paradisvägen, mellan pittoreska sommarhus och båtuppläggningsplatsen och drog på oss utrustningen. När vi gick ner mot vattnet möttes vi av en fantastisk vy.

Ett vidsträckt hav mötte en himmel som såg ut att kunna bjuda på vilket väder som helst. Kullerstensstrand mot söder och sandstrand åt norr. Däremellan en liten grund lagun, skyddad av en konstgjord pir. Och mitt i den lilla lagunen, på en sten, låg den fetaste säl vi sett och klappade sig på magen.

Om det där med sälar kan man ju tycka lite olika. Vissa byter ställe vid minsta tecken på säl men vi tycker nog inte att det behöver vara så illa. Flera gånger har vi fått fisk i sälars närvaro.

Nåväl. Orrbeck körde på en gammal klassiker, Viking Herring silver/blå. Westler tog fram en egenknuten streamer-liknande rödvit fluga. Det fanns bara ett ställe för Orrbeck att kasta ifrån. Pirens utsida. Överallt annars var det för långgrunt och stenigt. Westler däremot kunde bada runt som han ville. Han passade dessutom på att testa sitt nya underställ inför öringpremiären i Bohuslän den första april. Microfleece närmast kroppen, sedan tjockare fleecebyxor och sedan andasvadare. Det blev kanon.

Vi körde på i nästan fyra timmar utan att se skymten av någon öring. Inte ett vak. Inte en fena. Det enda som ändrade sig var vädret. Sol, regn, sol, regn. Och så den där sälen.

Efter en riktigt god söndagslunch på Hotell Kullaberg bestämde vi oss för att fiska en timma i Mölle innan vi gav oss hem. Men det kunde vi lika gärna skitit i.

Vi fick iallafall svinga lite spön. Och se fina ställen. Och frisk luft. Såna saker man tröstar sig med när man inte får fisk.

Ingen havsöring. Ingen torsk. Men ändå fick Orrbeck med sej hem. Westler fick nöja sig med ett hugg, några tappade drag och den helt fantastiska naturupplevelsen. Kullaberg var målet för dagens tripp.

Vi hade inget att gå på när vi kom dit. Hade bara hört att det fanns torsk ute vid Kullens fyr och att öringen är lovlig från första januari. Vi startade med lite spinnfiske vid Ransviksbadet. Ett mysigt ställe som nog ska besökas igen när caféet har öppnat för säsongen.
Medans Westler experimenterade med GoPro på drag fick Orrbeck årets första fisk på kroken. ”- Ja! Men den är liten”, tjoade han. Vi var nog inställda på att få se en öring och blev lite förvånade när det visade sig vara en sej.

Fine Fishing in Kullaberg from Westler&Orrbeck Fine Fishing on Vimeo.

Tre sejar och otaliga sej-skämt senare bestämde vi oss för att åka vidare mot fyren och de branta klipporna.

”Varning för branterna” stod det på skyltar överallt när vi närmade oss slutet av Kullaberg. Promenadvägar slingrade sig brant nedför berget. Smidiga som två fyrtioåringar hasade vi oss ner till de mörka klipporna längst ner vid strandkanten. Kullens fyr svepte med sin ljuskägla från det imponerande berget bakom oss. ”-På ett sånt här ställe gör det inget om man inte får nån fisk”, sa Westler. Det skulle han aldrig ha sagt.

Vi kommer att återkomma till det här stället, det är helt säkert.